<p><strong>Varning!</strong> Den här sidan är byggd för att fungera i moderna webbläsare med Javascript påslaget.</p>

Adress 21

Som en ytterligare hyllning till demokratiåret 2021 så har vi har under sommaren letat upp några hus i staden med adress 21.

Vi har under sommaren fotograferat centrala adresser med adressnummer 21 och även plockat fram bygglovsritningar. Vissa av husen ser i stort sett likadana ut som för 100 år sedan, medan andra är ersatta med nya byggnader. Någon av kvarteren har dessutom en mörk och sorglig historia.

Nygatan 21

Ursprunglig byggnadsritning från 1890. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun.

Vänster: Byggnadsritning från 1938. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun
Höger: Nytaget fotografi våren 2021. Bild: Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv

Bagaren F. Samuelsson lämnade 1890 in en ansökan om bygglov om ett boningshus och ett bageri på tomten nummer 44 i Tannefors kvarter. 1908 ville man utöka huset med en vindsvåning. 1937 ansökte Wilhelm Weider om att få bygga det lite mindre gröna huset och 1953 byggdes det lite högre tegelhuset i hörnet mot Sankt Larsgatan. Det sistnämnda var ritat av Alf Lundquist arkitektkontor i Stockholm.

Vänster: Byggnadsritning från 1951. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun
Höger: Nytaget fotografi våren 2021. Bild: Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv

Kvarteret har en mörk historia. 1858 bodde postiljonsänkan Carolina Dahlström här och hon hade olovligen beblandat sig med en mansperson. När hon upptäckte att hon var gravid försökte hon få tag på mannen, men han hade lämnat Linköping. Carolina beslöt sig för att hålla graviditeten hemlig och på något sätt döda fostret. Carolina var fattig och hade inte råd att underhålla ännu ett barn och hon var rädd att mista sin änkepension från Kungliga postverket. Sara Greta Nyman i Skogen på Mjärdevis ägor, som hade hand om hennes tvätt misstänkte dock hur det var fatt. På eftermiddagen den 3 februari 1859 kände Carolina att det var dags att föda. Hon hade då förberett sig genom att fylla ett ämbar med vatten och ställa det på ett kontor bredvid hennes boningsrum. Över ämbaret födde hon sedan en fullgången flicka, som kvävdes i vattnet. Dagen därpå tog hon upp flickan och lade henne i en korg och sedan överlät hon till Sara Greta att gräva ned barnet på kyrkogården eller någon annanstans. Carolina dömdes till halshuggning.

Idag ägs fastigheten av Senga Dynamon AB. I bottenvåningen finns affärsverksamheter och sedan finns det totalt 23 lägenheter på de övriga våningsplanen.

Platensgatan 21

Vänster: Byggnadsritning från 1924. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun
Höger: Nytaget fotografi våren 2021. Bild: Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv

Erik Andersson lämnade 1924 in en ansökan om att få bygga detta flerfamiljshus i S:t Lars kvarter nummer 153 och den godkändes av stadsarkitekten Gustaf Lindén. 2003 byggdes entréplanen om från butik till en bostad. Idag har adressen Platensgatan 21 tio lägenheter och fem till med ingång från Gustav Adolfsgatan 8. Fastigheten ägs av fastighetsbolaget Länsstaden.

Huset är ritat av stockholmsarkitekten Björn Hedvall. Han startade ett eget arkitektkontor 1921 som kallades "Hedvalls ritsalonger", i vilket han var verksam upp i hög ålder. Hedvall var en skicklig tjugotalsklassicist, tidig funktionalist, och en framstående bostadsarkitekt med stor verksamhet. Han verkade främst i Stockholm, men även i Linköping finns hans signatur på många hus.

Repslagaregatan 21

Ritning på Repslagaregatan 21 1905. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun

Repslagaregatan 1964. Bild: Arne Lundberg, Bild Linköping

Repslagaregatan 1970. Bild: Arne Lundberg, Bild Linköping

Repslagaregatan 21 sommaren 2021. Bild: Ronny Andersson, Linköpings stadsarkiv

Ritning på Repslagaregatan 21 1968. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun

Repslagaregatan 21 sommaren 2021. Bild: Ronny Andersson, Linköpings stadsarkiv

Den första ritningen visar fastigheten som uppfördes i mitten av 1900-talet. Bygglovet gavs i april 1905. Ansökan inlämnades i mars samma år av J. Carlsson och avsåg ett fyravånings stenhus med affärslokaler på bottenvåningen och bostäder på de övriga planen. När huset uppfördes hade det fastighetsbeteckning Braxen 17.

Stenhuset revs för att bygga på EPA-huset i slutet av 1960-talet. Den andra ritningen avser den nybyggnationen. Lennart Ekenger var arkitekten för den förändringen. Han var även ansvarig för ett flertal andra byggnader i staden mellan 1950-talet och 1970-talet, t.ex. Hotell Stångå 1960 och Dahlian 20 på Tanneforsgatan 3 1965.

Känns tråkigt att man inte kunde bevara delar av eller hela fastigheten ihop med EPA-huset. Det är förstås bara min egen åsikt i frågan och vi alla kanske inte tycker lika, och det är väl så det ska vara.

S:t Larsgatan 21

Ritning från bygglovsansökan 1883. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun

S:t Larsgatan 21, augusti 2021. Jensens gymnasium och Badhusgatan ned till höger. Bild: Dan Malmsten, Linköpings stadsarkiv

S:t Larsgatan 21 uppfördes 1883-84 i nyrenässansstil. Arkitekt var Ferdinand Janne Lundin. Ritningen ovan är från ansökan om byggnadslov i början av 1880-talet. Tyvärr finns bara den digitala kopian kvar, vilken inte gör byggnaden riktig rättvisa.

Som syns av den nytagna bilden nedanför, är huset idag till stora delar sig likt. Nederplanet och dess fönster är, sedan mitten av 1900-talet, emellertid helt annorlunda. Fastigheten inrymmer numera den legendariska Dennis frisörsalong, och Jensens gymnasium bland annat.

Huset har en spännande historia. Den 6 februari 1883 inkom fastighetsägaren och fiskhandlaren A.E Andersson med en ansökan till byggnadsnämnden om att få uppföra boningshus/hörnhus i korsningen Nyqvarnsgatan (numera S:t Larsgatan) och Nya Ågatan (numera Badhusgatan). Ansökan godkändes av byggnadsnämnden den 22 mars 1883.

Fastigheten byggdes som bostadshus, men har också bland annat inrymt hotell och caféverksamhet fram till slutet av 1960-talet. Den klassiska herrekiperingsaffären Norén och Englund har huserat i byggnaden i många år. Mellan 1890-1953 fanns också apotek inrymt i husets bottenvåning.

S:t Larsgatan 21, som kring sekelskiftet inrymde både Grand Hotel samt ett apotek. Bild: Bild Linköping

I slutet av 1800-talet söktes också byggnadslov för tillbyggnad och gårdshus. I gårdshuset skulle bland annat bageri inrymmas. Idag finns i anslutande tillbyggnad och gårdshus även en fitnesstudio och tatueringsstudio, massör m.m.

Vasavägen 21

Vänster: Byggnadsritning från 1929. Bild: Byggnadsnämndens arkiv, Linköpings kommun
Höger: Nytaget fotografi våren 2021. Bild: Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv

Ansökan att bygga detta flerfamiljshus skickades in av K. Alb. Nyström 1929 och fick då ett godkännande av stadsarkitekten. Tidigare förslag hade avslagits. Ett år senare stod huset klart. 2019 inreddes två vindslägenheter och idag har adressen Vasavägen 21 17 lägenheter och nio till med ingång från Gråbrödragatan. Idag ägs fastigheten av en privatperson.

Även detta hus är ritat av Björn Hedvall och är typiskt för hans funktionella stil med en enkel putsad fasad och sexdelade fönster. Nedre Vasastaden började bebyggas från sekelskiftet 1900, och efter att det kom med i Gustav Lindens generalstadsplan 1923 ökade takten. Området var i princip färdigbyggt på 1940-talet.

Ågatan 21

Vänster: Byggnadsritning från 1936. Bild: Byggnadsnämndens arkiv
Höger: Nytaget foto från sommaren 2021. Bild: Ronny Andersson, Linköpings stadsarkiv

Ansökan till bygglovet lämnades in under november månad 1936 av Signe Boquist som ville uppföra ett bostadshus och affärshus om fem våningar. Arkitekten var enligt ritningarna S. Olof Kalén.

Enligt bilder från Bild Linköping har det tidigare funnits en bensinmack på fastigheten som i så fall måste ha rivits någon gång på 1930-talet. Undrar om de var lika bra på att rensa mark på olämpligheter på den tiden?

Många herrar har nog handlat en del av sin stiliga kläder i den butik som länge legat i fastigheten. Numera är det som på många andra ställen restaurang istället, och det är ju så mycket bättre än ingenting alls.

Stilig byggnad som pryder sin plats på Ågatan och farbror Melin torg.

Dan Malmsten, Ronny Andersson och Maria Dalbark, Linköpings stadsarkiv sommaren 2021.

Källor:
Linköpings stadsarkivs samlingar (bl. a. bilder, Byggnadsnämndens arkiv)

Bild Linköping

Byggnadsnämndens arkiv med fastighetsuppgifter och ritningar

Linköpings universitets databas med Linköpings saköreslängd, som finns i original i Linköpings rådstuvurätt och magistrats arkiv, Landsarkivet i Vadstena.