Första kvinnorna i stadsfullmäktige
Den första kvinnan att sitta som ledamot i Linköpings stadsfullmäktige var liberalen Eva Hanzén. Hon valdes in 1916. Tre år senare, 1919, valdes ytterligare sju kvinnor in. Ett genombrott hade skett för kvinnorna i Linköpings kommunalpolitik.
Eva Hanzèn. Bild: Linköpings stadsarkiv
Även om vi i år (2021) firar att det var 100 år sedan beslutet kom om kvinnlig rösträtt i riksdagsval kunde kvinnor redan tidigare rösta och väljas in lokalt. Sedan början av 1900-talet hade olika föreningar med lokalavdelningar i staden enträget arbetat för kvinnors rättigheter och i förlängningen jämlik rösträtt. Länets första lokalavdelning av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt startades i Linköping redan 1903. Slående för denna pionjärtid är det starka inflytande just lärarinnorna i staden hade i de olika föreningarna. En av dem var just Eva Hanzén, som arbetade på flickskolan (Elementarläroverket för flickor) i Linköping.
Lokalt i Linköping var engagemanget alltså stort och en politisk framgång hade kommit redan 1910 när Sigrid Örn som första kvinna tog plats i en nämnd, nämligen fattigvårdsstyrelsen. Även hon var knuten till flickskolan.
Men det stora genombrottet får ändå sägas ha kommit 1919 då kvinnorna kom in på allvar i stadens högsta församling. Sex ytterligare kvinnor valdes in efter valet i mars. Ytterligare en kom sedan in som ersättare på höstkanten. Nu var inte Eva Hanzén ensam. Plötsligt var det åtta kvinnor i stadsfullmäktige.
Vid den tiden höll stadsfullmäktige fortfarande sina möten i rådhuset vid Stora Torget. Det skulle dröja ett par år innan Stadshuset på Storgatan var färdigt för inflyttning.
Folksamling vid en bröddemonstration utanför Linköpings rådhus, 1916. Bild: Jonas Gillberg/Bild Linköping
Via menydelen kommer du vidare i berättelsen om de första kvinnorna i Linköpings stadsfullmäktige. Här berättar vi om vilka de åtta pionjärkvinnorna var, var de höll till och vilket Linköping de verkade i.