Stadens fastighetsindelning före 1930

Under äldre tid var staden indelad i fyra fjärdingar, kallade kvarter. Dessa har före 1700-talets slut haft varierande gränser, men indelningen förändrades och fixerades genom ett beslut av magistraten 29/8 1778  till den som bestod till 1920-talet. När bebyggelsen växte under 1800- och 1900-talen, lades de nya områdena in i den existerande indelningen eller anslöts till den som nya kvarter (Gottfridsberg, Tinnerbäckslyckan, Västanstång).

De fyra ursprungliga fjärdingarna var S:t Pers, S:t Lars, Tannefors och S:t Kors kvarter. Namnen var tämligen självfallna:
- S:t Pers kvarter, stadens nordvästra fjärding, hade sitt namn efter domkyrkan, helgad åt aposteln Petrus.
- Den nordöstra fjärdingen, S:t Lars kvarter, hade namnet efter den gamla sockenkyrkan, helgad åt den helige Laurentius.
- Fjärdingen i sydöst, Tannefors kvarter, vette åt Tannefors by (belägen inom den senare stadsdelen Hejdegården) i S:t Lars socken.
- S:t Kors kvarter slutligen, den sydvästra fjärdingen, hade namn efter det s.k. Sandkorset, där Djurgårdsgatan och S:t Korsgatan (ursprungligen kallad Sandgatan och Sandkorsgatan) mötte varandra. Namnet Sankt Kors är en lärd "uppsnyggning", som genomdrevs av biskop Rhyzelius på 1730-talet.

Kvarterens namn angavs vanligen - så t.ex. i kyrkoböckerna - med förkortningarna P, L, T och K, följt av tomtnumret. Förkortningen M, som förekommer i flyttningslängderna, betyder att personen tillhörde livgrenadjärregementenas musikkårer. Dessa redovisas 1821-1865 sist i husförhörslängderna för S:t Lars kvarter och 1866-1880 sist i husförhörslängderna för S:t Kors kvarter.
Husförhörslängderna under tiden 1797-1880 (vol. A I:5-68) redovisar stadens befolkning i kvadraternas nummerordning i resp. kvarter, vilket ger fyra längder per tidsperiod, i den nyssnämnda ordningen. Fr.o.m. 1880 (vol. A I:69-80) flyttades inte personerna om i längderna annat än vid förändringar av relationer, utan bostaden antecknades i stället med blyerts ovan familjen; vid flyttning ströks den gamla adressen och ersattes av den nya.

För att hitta i längderna fr.o.m. 1880 används dels serien A II b, Fastighetslängder, där samtliga tomter är redovisade i nummerordning, dels serien A II c, Namnregister till husförhörslängderna och församlingsböckerna (volym A II c:1 är ett i Landsarkivet upprättat, ofullständigt namnregister för tiden 1861-1869).

Arkivförteckningen för Linköpings domkyrkoförsamlings arkiv i Landsarkivet i Vadstena finns tillgänglig via Nationella arkivdatabasen (NAD). En hel del av böckerna har digitaliserats och går att se via Riksarkivets hemsida. Det som går att läsa har en "BILD"-ruta. Tryck på den som kommer du in i handlingarna.