Hoppa till huvudinnehåll

Om Linköpings stadsbibliotek

Linköpings stadsbibliotek består av huvudbibliotek, stiftsbibliotek, närbibliotek, samt en bokbuss. Vi ingår i ett samarbete mellan kommunerna i Östergötland samt Tranås: Götabiblioteken, som har gemensam bibliotekskatalog, lånekort och webb.

På biblioteket finns möjlighet att låna olika typer av media: t.ex. böcker, e-böcker, musik, filmer, tidskrifter.

Det finns också möjlighet att besöka biblioteket för att studera, söka information, använda datorer, ta del av programverksamhet såsom berättarcaféer, författarbesök, sagostunder, datorhandledning och mycket mera.

Biblioteksverksamheten i Linköpings kommun ska genomsyras av kommunens tre kärnvärden: modiga, mänskliga och mångfasetterade.

Biblioteken är öppna platser där människor i olika åldrar, från olika kulturer och med olika bakgrund kan mötas och ta del av litteratur, berättelser och program, för sin utbildning, rekreation och hälsa.

Biblioteken bidrar på så sätt till att skapa ett hälsosamt och demokratiskt samhälle, där tillit, respekt och medmänsklighet står i fokus.

Stadsbiblioteket

Det har sedan 1860-talet funnits olika former av bibliotek för allmänheten i Linköping, exempelvis sockenbibliotek, IOGT:s bibliotek, Linköpings godtemplares biblioteksförening, ABF:s folkbibliotek samt det privata ”Linköpings stads bibliothek” i Ljungstedtska skolan.

Den 26 januari 1924 öppnar det offentligt finansierade Linköpings stadsbibliotek med lokaler i stadshuset. Stadsbiblioteket går senare samman med stiftsbiblioteket och bildar Stifts- och landsbiblioteket. 1928 får biblioteket lokaler i en tillbyggd rotunda vid Konsistoriehuset. 1973 flytttar Stifts- och landsbiblioteket in i en ny byggnad, ritad av arkitekt Bo Cederlöf.

Under 1960-80-talen tillkommer filialer i olika stadsdelar: 1960 Johannelund, 1967 Malmslätt, 1971 Linghem, Ljungsbro, Skäggetorp, Sturefors, 1972 Ekholmen, 1973 Ryd, 1977 bokbussen, 1985 Lambohov. Det har även funnits filialer i Berga, Landeryd, Nykil, Tannefors och Vikingstad.

Den 20 september 1996 drabbades Stifts- och landsbiblioteket av en våldsam brand, som i det närmaste totalförstörde byggnaden. Huvuddelen av folkbiblioteksavdelningens öppna bokbestånd (ca 150 000 böcker) förstördes i branden. Av stiftsbibliotekets samlingar förintades den öppna delen av den lokalhistoriska samlingen av östgötaböcker (6 000 volymer) och ca 4 000 referensböcker, porträttmålningar, den utställda delen av mynt- och medaljsamlingen samt kataloger och referensverktyg till samlingarna. Däremot klarade sig allt som förvarades i källarmagasin och arkiv, däribland stiftsbibliotekets samlingar av böcker och handskrifter. Ett omfattande arbete med att återställa bibliotekets samlingar pågick mellan åren 1996-2000.

Det nya Stifts- och landsbiblioteket invigdes den 16 mars 2000. Byggnaden är placerad på samma plats som det föregående biblioteket. Byggnaden är ritad av arkitekt Johan Nyrén.

Stiftsbiblioteket

Stiftsbiblioteket är en avdelning inom Linköpings stadsbibliotek, med sitt ursprung i medeltidens domkyrkobibliotek. Den äldsta kända donationen är biskop Bengts gåva av ett kapell med tillhörande böcker år 1287. Från det äldsta biblioteket finns ingenting bevarat. Beståndet idag har byggts upp från 1600-talet och framåt. Stiftsbibliotekets boksamling innehåller ca 235 000 volymer.

Biblioteket var från början uppställt i domkyrkan, 1681 flyttades det till gymnasiet och 1700, efter den stora stadsbranden i Linköping, tillbaka till domkyrkan. 1875 flyttades böckerna till konsistoriehuset och 1973 in i det nya bibliotekshuset. Huvudmannaskapet gick på 1920-talet över från kyrkan till staten och 1975 till Linköpings kommun.

I rarasamlingen finns 135 inkunabler (tryck från 1400-talet), ca 200 svenska tryck från 1500-talet och drygt 3000 tryck från 1600-talet. Dessutom finns utsökta planschverk från 1700- och 1800-talen och många av böckerna är konstfullt inbundna. Ett antal personarkiv med lokal anknytning till Östergötland ingår även i samlingarna. Föremål, porträtt, mynt och medaljer är andra delar av samlingarna.

Bokbeståndet har vuxit främst tack vare donationer från olika personer. Genom riksrådet Axel Banér kom krigsbytesböcker under 1600-talet till Stiftsbiblioteket. Under 1700-talet tillfördes böcker och handskrifter efter biskoparna Petrus Filenius och Uno von Troil, professorerna Johan Hinric Lidén och David Nehrman-Ehrenstråle, domprost Samuel Älf och brukspatron Carl Daniel Burén. En avgörande händelse i bibliotekets historia utgör förvärvet av drygt 3000 böcker och 275 handskrifter efter biskop Eric Benzelius den yngre.

Under 1800-talet donerades böcker och handskrifter efter biskoparna Jacob Lindblom och Johan Jacob Hedrén, bergsrådet Nils Dalberg, friherre Israel Lagerfelt, kommissionssekreterare Herman von Lingen och rektor Johan Henrik Steinnordh.

Böcker och handskrifter efter professorerna Arthur Stille och Hugo Conventz, lotsdirektör Vilhelm Linder, kamrer Gustaf Odencrants och direktör Martin Hogstadius tillfördes samlingarna under 1900-talet.

Linköpings stiftsbiblioteks vänner, landets äldsta biblioteksvänförening, startade 1918, för att främja bevarandet av stiftsbibliotekets samlingar.

Litteratur

  • Linköpings bibliotheks handlingar 1-2. Linköping, 1793-95 
  • Linköpings biblioteks handlingar. Ny serie. Linköping, 1920- 
  • Linköpings stadsbiblioteks återuppbyggnad. Linköping, 2000 
  • Ranius, Allan, Linköpings stiftsbiblioteks lokaler fram till 1973, 1999 
  • Ranius, Allan, Litteratur om Linköping. D 1-2. Linköping, 1979-89. Innehåller referenser rörande bibliotekets historia och samlingar till och med 1980 
  • Ranius, Allan, Nya strövtåg i Linköpings stiftsbibliotek. Linköping, 1997 
  • Vår stad Linköping 2005

Senast uppdaterad den 23 februari 2023