Från mjölkvarn till elkraft i Slattes fors
Genom det kuperade landskapet kring Slattefors virvlar Stångåns starka strömmar som genererar el till vår stad. Men redan innan Kinda kanal byggdes – och hundratals år före kraftverkets tid – var vattnet en ovärderlig tillgång för traktens gårdar och gods.
Fornlämningar i trakten visar att människor har bosatt sig i Slattefors sedan mycket länge, men först på 1300-talet nämns en gård i skrift. Den hette passande nog också Forsa. Tvåhundra år senare byggde släkten Slatte upp sitt blomstrande säteri vid forsen, och gav samtidigt platsen dess nuvarande namn.
Foto över slussen och den gamla kvarndammen taget 1902, fartyget Sigfrid är på väg ut ur slussen. Till vänster syns slussvaktarbostaden med jordkällare och till höger kvarnarna. Slattefors huvudbyggnad kan anas i bakgrunden, liksom kyrktornet i Landeryd. Foto: J.E Thorin/Tekniska museet.
Bröd och levebröd
Slattefors säteri ägde inte bara stora arealer mark utan också rätten att nyttja vattenkraften. På 1600-talet fanns det en mjölkvarn och en vattendriven såg. På 1700-talet gav också en kniphammare kraft åt en mindre metall- och smidesindustri vid gården Uggletorp på åns västra sida. Senare, när Kinda kanalbygget nådde Slattefors, revs gården för att ge plats åt den nya slussen. Kvarnarna på östra sidan fick dock stå kvar.
Full trafik på ån
Stångån har alltid varit en viktig länk mellan Roxen i norr och Kindabygden i söder, och när Kinda kanal stod klar 1871 exploderade trafiken. Med hjälp av Slattefors sluss kunde båtarna för första gången enkelt passera både forsen och nivåskillnaden på över tre meter. Över slussen byggdes en svängbro av trä, och på västra sidan av ån uppfördes en slussvaktarbostad med tillhörande ekonomibyggnader.
Mera kraft åt industrin
Sedan 1820-talet hade all mark i Slattefors, inklusive forsen och kvarndriften, varit i godset Sturefors ägo. Men 1925 sålde man fallrättigheterna och rätten att producera el till Knutsbro Kraft AB, som behövde mer kraft till Norrköping och de energislukande industrierna. Men först 1959 revs den gamla kvarnen för att ge plats åt kraftverket som stod klart 1962.
Från privat till statligt
Slattefors kan nästan stå som mall för hur nyttjandet av vattnets kraft har förändrats i Sverige över tid – från att driva bönders kvarnar till att producera el till industri och allmänhet. Detsamma gäller förflyttningen från privat ägande och förindustriell tillverkning, via privata elbolag, till statligt och kommunalt ägda vattenkraftverk.
Det värdefulla vattnet
Idag finns det nästan inga spår kvar av den tidiga kvarndriften här i Slattefors, men elproduktionen är fortfarande i full gång. Kraftstationen har numera en effekt på 900 kW, vilket motsvarar cirka 1200 hästkrafter. Tänk att en virvlande fors kan skapa sådan värdefull kraft åt oss människor under så många sekel!
Titta efter:
- Den tidigare kvarnfördämningen utgör än idag fundament till bron som leder över ån.
- Slussvaktarbostaden på västra sidan av vattnet används numera som privatbostad.
- Slattefors säteris nuvarande huvudbyggnad uppfördes i början av 1700-talet.
Slattefors Lock
The rapids in Slattefors have through the ages been a valuable resource for the farms and estates in the area. In the 17th century the manor had a flour mill and a water powered sawmill. Later there was also a small metal industry. When the Kinda canal was constructed the buildings on the west side of the river were demolished and replaced by a simple lock and a residence for the lockkeeper. The canal was opened in 1871 and boats could pass by Slattefors for the first time. The water power from the mill was subsequently used to produce electricity. The present day power station was built in 1962 and is today in full production.