Trädgårdsföreningen och Drottninggatan

Sjukvården har medeltida anor vid Hospitalstorget, men på 1880-talet konstaterades att området var för litet och omodernt. Hygienismen var på frammarsch och den medicinska kunskapen ökade snabbt. När det år 1889 beslutades att det skulle byggas ett nytt länslasarett söder om Trädgårdsföreningen, där det ansågs ligga ”högt och friskt” men ändå nära staden, öppnades en stor del av det gamla lasarettsområdet upp för exploatering. Mellan Nygatan, Hospitalstorget, Drottninggatan och Apotekaregatan rådde en intensiv byggverksamhet under åren runt 1900. Det centrala läget och närheten till Trädgårdsföreningen gjorde att området ansågs attraktivt. Utvecklingen ledde till att Drottninggatan blev stadens södra paradgata.

I mitten av 1950-talet var det dags för nästa viktiga förändring för området runt Drottninggatan. Efter att genomgående trafik under flera hundra år hade passerat Linköping längs Storgatan gjorde den ökande biltrafiken att staden beslutade att flytta genomfartstrafiken till Drottninggatan. En bussterminal anlades också i området. Under samma tidsperiod hade handeln vid Stora Torget, och kvarteren där omkring, en nedåtgående trend och detta gjorde sammantaget att det kommersiella centrumet försköts söderut, mot Nygatans södra del och Lilla Torget. Även om rikstrafiken naturligtvis inte längre leds rakt genom stadens centrala delar, så innebar utvecklingen att Drottninggatan fortfarande präglas alltför mycket av biltrafik. Gatan är till exempel fortfarande en bra väg från centrum ut till Gamla Linköping, Universitetet och Mjärdevi Science Park i stadens västra utkant.

Hospitalstorget

Runt Hospitalstorget finns flera speciella byggnader av hög kvalitet, bland annat Hospitalstorget 1, som är jugendhuset i fyra våningar vid Badstugatan. Det är Axel Brunskogs första uppdrag i staden. Notera de fint välvda hörntornen, de ljusare risaliterna samt den översta våningens mönstermurning.

Det gula jugendhuset i fonden, med de genomarbetade smidesbalkongerna, har samma arkitekt och stod färdigt två år senare, nämligen 1914. Den lägre byggnaden till höger kallas ”Portlösa” eftersom det länge saknades en entré mot torget. Hörnhuset, alltså delen mot Nygatan, har en koppling till den kända finansfamiljen Wallenberg som har rötter i Linköping.

Gamla Länslasarettet

Det gamla länslasarettet från 1770-talet är förmodligen den byggnad i promenaden som är svårast att hitta. Den nås enklast via Hospitalsgränd, där man fortsätter åt höger in över gårdarna. Man kan även se byggnadens gavel från parkeringen på Nygatan.

Det gamla länslasarettet är en låg och enkel byggnad, men ändå elegant och symmetrisk. Det är typiska egenskaper för det sena 1700-talets gustavianska arkitekturstil. Notera att byggnadsåret skrivits in på fasaden, som också försetts med ett ”brandförsäkringsmärke”. Byggnaden var länge rivningshotad, men förnuftet segrade och den gjordes istället om till bostäder.

Adress: Hospitalsgränd 2 c  Byggherre: Överstyrelsen över Hospital och Barnhem Arkitekt: Möjligen Överintendent C F Adelcrantz Byggnadsår: 1777

Adress: Hospitalsgränd 2 c
Byggherre: Överstyrelsen över Hospital och Barnhem
Arkitekt: Möjligen Överintendent C F Adelcrantz
Byggnadsår: 1777

Drottninggatan 41

Det ståtliga bostadshuset i hörnet av Drottninggatan och Apotekaregatan kan sägas utgöra slutpunkten på den omfattande exploateringen av det gamla lasarettsområdet. Huset utformades så att det skulle fungera som en fondbyggnad inifrån Trädgårdsföreningen, vilket bland annat innebar pilastrar och ett tydligt gavelmotiv. Från de rundade risaliterna kan man både se ned i parken och längs Drottninggatan.

Både Drottninggatan 41, och grannhuset 39, har en koppling till en av Linköpings stora söner, Hugo Theorell, genom att hans familj bodde i husen under hans läroverkstid på 1910- och 20-talen. Theorell fick Nobelpriset i medicin 1955.

Adress: Drottninggatan 41
Byggherre: Byggmästaren Anders Ohlsson
Arkitekt: Axel Brunskog
Byggnadsår: 1916

Trädgårdsföreningen

Ett av de bästa ögonblicken i Linköpings stadsbyggnadshistoria var när Trädgårdsföreningen anlades i slutet av 1850-talet. Staden fick sin största stadspark och samtidigt en av sina mest använda festplatser. Parken är ett utmärkt exempel på hur goda stadsbyggnadsidéer kan glädja människor och påverka en stads utveckling positivt över lång tid.

Från början var tanken att anlägga en plantskola, men snart insåg man att detta kunde kombineras med promenadstråk för allmänheten. De två flygelbyggnaderna uppfördes redan 1864 av en av Linköpings första storbyggmästare, Jonas Jonsson. Från början låg flyglarna både närmare varandra och närmare Drottninggatan. Under nästan hundra år fanns det en populär restaurang i Schweizeriet som tyvärr brann ned 1977. I Trädgårdsföreningen finns även Utsiktstornet Belvederen stod klart 1881 och är idag ett uppskattat café.

Idag samlas Linköpingsborna i parken för skolavslutningar, nyårsfirande eller en enkel lunchpicknick. Men även mer udda evenemang som ett bröllop eller en storbildsvisning av VM-finalen i fotboll kan äga rum här. Parken är också en av de bästa scenerna för den årliga ljusdesignutställningen Vinterljus. År 2008 kom Trädgårdsföreningen på tredje plats i tävlingen ”Sveriges vackraste park”.

Byggherre: Linköpings stifts trädgårdsförening
Trädgårdsarkitekt: Christian Kroné samt genom åren ett stort antal trädgårdsmästare, arkitekter med flera.
Invigd år 1859, ständigt under ombyggnad

Drottninggatsbacken    

Lämnar man Trädgårdsföreningen via huvudentrén och går Drottninggatan västerut möter man i Drottninggatsbacken ett fint exempel på 1950-talets intensiva bostadsbyggande. Husgruppen präglas av att Drottninggatan blev en genomfartsled: gatan breddades och kvarteret utformades så att varken utfarter eller affärer skulle distrahera de passerande bilisterna. Servicen koncentrerades till hörnet vid Djurgårdsgatan.

Byggnaderna präglas av tidens modernistiska ideal med friliggande hus i park och hög invändig standard. Arkitekten Gustaf Kaunitz talade om att ljus och grönska skulle fylla rummen mellan husen. Genom att på ett begåvat sätt dela upp volymerna lyckades arkitekten få de tjocka husen att kännas relativt lätta.

Adresser: Längst nere i backen Drottninggatan 50 och Elsa Brändströms gata 2, mellanhusen är Elsa Brändströms gata 4 respektive 8 samt längst uppe Barnhemsgatan 1
Byggherre: Stångåstaden
Arkitekt: Gustaf Kaunitz
Byggnadsår: 1955

Före detta Rally Hotell

Där Drottninggatan möter Storgatan ligger First Hotel, som invigdes 1960 under namnet Rally Hotell. Det kan förefalla märkligt att detta strikt bilanpassade hotell, som faktiskt mer liknar ett motell, ligger så här centralt. Förklaringen är att riksvägstrafiken passerade staden via Drottninggatan.

Rally Hotell hade initialt ungefär lika många parkeringsplatser som sängplatser. Man kunde tanka, få bilen servad och till och med bärgad om något hade gått snett på vägen. Mat fanns dels i en grillrestaurang, dels i en enklare självservering. Särskilt gaveln mot Drottninggatan, med förplats och eleganta fönsterpartier, håller hög arkitektonisk klass. Hotellet byggdes till 1982.

Adress: Storgatan 70-76
Byggherre: Rally Hotell
Arkitekt: Rickard Gavel
Byggnadsår: 1960