Från Grävköping till Framtidsstaden

Vi står inför en spännande stadsomvandling när Linköping behöver utvecklas och anpassas för en större befolkning. Så att fler kan bo, verka och njuta av livet i Linköping.

Så här tänker vi att det ska gå till

Därför förtätas Linköping

Visste du att vi växer med fyra nya invånare varje dag? Därför bygger (och gräver) vi helt nya stadsdelar och fler bostäder.

Det är mycket att ta hänsyn till när staden växer. En av inriktningarna för utvecklingen är att staden ska växa inåt och förtätas genom att bygga nytt i befintliga stadsdelar.

En tät stad är en levande, smart och hållbar stad. När vi bor sammanhållet skapar vi möjlighet för mer och bättre service, som fler butiker och bättre kollektivtrafik samtidigt som vi kan bevara värdefull natur och jordbruksmark. Avstånden blir kortare och infrastruktur, som ledningar och vägar, kan användas mer effektivt.

I en tät stad blir dessutom resorna och restiderna kortare och valet att åka kollektivt, cykla eller gå blir enklare.

När vi bygger en tätare stad bygger vi en socialt, ekonomiskt och miljömässigt mer hållbar stad.

Under rubriken Exempel på förtätning - Övre Vasastaden och Ekängen hittar du exempel på hur vi har byggt tätare i kommunen.

Vad är alternativet till förtätning?

Om staden istället skulle växa utåt skulle den bli gles och utspridd. Det skulle ge sämre tillgänglighet till utbud av service och handel. Avstånden mellan jobb, skolor och fritidsaktiviteter skulle bli längre. Restider skulle öka och möjligheterna för effektiv kollektivtrafik för alla skulle försämras. En mer utbredd stad skulle också innebära att mer värdefull natur- och jordbruksmark skulle behöva bebyggas.

Snabbfakta - Linköping förtätas för att:

• Skapa möjlighet för ett större utbud och närhet till mer och bättre service för Linköpingsborna.
• Bevara värdefull natur och jordbruksmark.
• Hålla nere avstånden och restid till jobb, skola och fritidsaktiviteter.
• Skapa en praktiskt, effektiv och sammanhållen stad.

Exempel på förtätning - Övre Vasastaden och Ekängen

Övre Vasastaden

Minns du att stora delar av Övre Vasastaden för bara några år sedan var industriområde? Idag är området en levande och attraktiv stadsdel, med restauranger, service och folkliv. Samtidigt är det nära till stadskärnan och resecentrum. Och utvecklingen är inte klar. Framöver ska fler tidigare industrilokaler ge plats åt nya bostäder och lokaler för centrumverksamheter, ända bort till Bergsrondellen. Med utvecklingen av Övre Vasastaden flyttas Linköpings innerstadsgräns och staden får ett nytt ansikte mot norr.

Ett nytt område med bostäder, förskola och gruppboende ska byggas i Ekängen. Området ligger intill befintliga bostadsområden i både väster och norr. Det innebär att det redan finns välfungerande trafiklösningar, pendlings- och kollektivtrafik i närheten.

Utbyggnad av bostadsområde i Ekängen

Genom att bygga fler bostäder nyttjas marken mer effektivt, samtidigt som efterfrågan möts på radhus och lägenheter i flerbostadshus. Dessutom kan värdefull sammanhållen jordbruksmark bevaras på andra platser. På så sätt skapas störst nytta för kommunens utveckling.

Därför och så här ska innerstaden växa och utvecklas

Vi bygger (och gräver) innerstan tätare med nya stadsdelar, grönområden och bättre planerad trafik.

Innerstaden är speciell, den är både en plats där människor bor och arbetar och en mötesplats för kommunens alla invånare. Innerstaden är vårt gemensamma vardagsrum. När Linköping växer behöver också innerstaden växa. På sikt kommer vi att passera 250 000 invånare i kommunen. Många av dem kommer att vilja bo, arbeta och vistas i innerstaden. Därför planerar vi för fler bostäder i här. 

När fler bor centralt blir innerstaden mer levande under fler av dygnets timmar. Att bo tätare ger inte bara en mer levande stadskärna, det är smart också. För när vi bor sammanhållet skapar vi möjlighet för mer och bättre service, som fler butiker och bättre kollektivtrafik. Avstånden blir kortare och infrastruktur, som ledningar och vägar, kan användas mer effektivt. 

Redan nu har innerstaden tagit klivet över Stångån. I Storgatans förlängning över ån möter vi nu ett helt nytt kvarter med bostäder, kontor och restauranger. Stångån kommer att bli en del av centrala Linköping och en naturlig och avkopplande mötesplats.

Med bygget av Ostlänken står vi inför den största stadsomvandlingen någonsin. Vårt nya resecentrum innebär att vår stadskärna kommer att växa ytterligare norrut, på båda sidor av Stångån, i de nya områdena Stadshamnen och Nykvarn samt på Stångebro.

Under rubriken Exempel på innerstadens utveckling - Lilla torget och Djurgårdsgatan hittar du exempel på hur vi utvecklar innerstaden.

Snabbfakta - innerstaden växer och utvecklas för att:

• Många av Linköpings befintliga och nya invånare kommer att vilja bo, arbeta och vistas i innerstaden.
• Fler boende i innerstaden gör den levande under fler timmar av dygnet.
• Fler boende i innerstaden skapar förutsättningar för mer service, handel och kultur.

Exempel på innerstadens utveckling - Lilla Torget och Djurgårdsgatan

Lilla Torget och Göran Dyks gata

På Göran Dyks gata och vid Lilla Torget pågår arbete med att skapa fler bostäder och mer kontorsyta.

Lilla Torget är härligt men kan vara ganska öde innan klockan 10 och efter klockan 19, när befintliga butiker och restauranger har stängt. Vi vill att torget lever under fler av dygnets timmar. Fler människor skapar liv, rörelse och trygghet. Därför planerar vi för fler bostäder och mer kontorsyta kring Lilla Torget och Göran Dyks gata - mer liv i framtidens stadskärna helt enkelt!

Planerna innehåller:

• Cirka 80 nya bostäder.
• Cirka 400 nya kontorsarbetsplatser.
• Upprustning av torget och gatumiljön.

Nya kontor skapas genom påbyggnad av Gyllenhuset. I huset med Lindex i botten skapas både kontor och bostäder. Genom rivning av delar av två fastigheter på Göran Dyks gata görs plats för nya, högre och modernare flerbostadshus med lokaler i bottenvåningen. När bebyggelse inom fastigheterna är genomförd planeras upprustningen av torget och gatumiljön.

Djurgårdsgatan

För att möta behoven som en växande stad innebär ska fler bostäder och andra funktioner skapas längs med södra Djurgårdsgatan, samtidigt som gatans karaktär ska förändras. Närmare bestämt cirka 700 lägenheter ska byggas i området.

Även Djurgårdsgatan ska byggas om för att bli grönare och få karaktären av stadsgata, vilket innebär att gatan får en mer stadsmässig utformning. Tanken är att den ska bli mer lik en innerstadsgata, vilket samspelar med att området blir en mer naturlig del av innerstaden.

Längs gatan ska det finnas plats för både trafik, grönska och stadsliv. Framkomligheten för gående och cyklister ska förbättras både längs gatan och över den.

Så här ska trafiken i hela Linköping utvecklas

Vi bygger (och gräver) fler cykelvägar, så att färre tar bilen och du kommer till jobbet snabbare.

Trafiken ska fungera för alla, nu och i framtiden. Det betyder att alla Linköpingsbor oavsett ålder, ekonomi eller andra förutsättningar ska kunna transportera sig i vardagen. På sikt kommer fler Linköpingsbor enklare kunna välja gång, cykel eller kollektivtrafik.

Och så här ska trafiken i innerstaden utvecklas

Vi bygger (och gräver) en tätare stad. Så att du får närmare till skolan, jobbet, affären och bussen.

Många kommer fortsatt att vilja ta sig till och från innerstaden när Linköping växer. Men ytan i innerstaden är begränsad. För att Linköpings växande innerstad ska vara tillgänglig för alla behöver andelen som reser med kollektivtrafik, cyklar eller går i innerstaden att öka, eftersom de kräver mindre yta.

I en tätare stad blir avstånden kortare vilket gör det möjligt för fler att välja att gå eller att cykla i vardagen. Dessutom blir underlaget för kollektivtrafik större när vi bor sammanhållet, vilket kommer att leda till effektivare kollektivtrafik med fler avgångar. När biltrafiken minskar i innerstaden blir det mer plats för barnvänliga gågator, uteserveringar och fler attraktiva platser att mötas på. 

För att skapa en bättre innerstadsmiljö ska biltrafik som inte har innerstaden som mål minskas genom effektiva alternativa vägar runt stadskärnan, tack vare höjd kapacitet på y-ring (Linköpings yttre ringled, det vill säga ett antal större vägar i Linköpings yttre stadsdelar).

Under rubriken Exempel på trafikens utveckling - Djurgårdsgatan, Cykellänken och Hospitalstorget hittar du exempel på hur vi har utvecklat kommunen för att göra det enklare för fler att resa med kollektivtrafik, cyklar eller gå.

Vad är alternativet till denna utveckling?

För att höja kapaciteten för biltrafik i innerstaden skulle vägar behöva breddas och byggas ut. I innerstaden finns det inte tillräckligt med yta för att bygga ut vägnätet för bilar, eftersom staden är tätt bebyggd.

En innerstad med mycket biltrafik upplevs som mindre trygg, barnvänlig och trivsam. Det skulle också innebära mindre yta för uteserveringar och sämre framkomlighet för gående och cyklister, eftersom den begränsade ytan skulle behövas för bilar.

Eftersom det saknas yta för att öka kapaciteten för biltrafik i innerstaden är alternativet (till att utveckla trafiken så att fler reser med kollektivtrafik, cyklar eller går i innerstaden) att staden växer utåt. Då skulle avstånden mellan jobb, affärer, restauranger, skolor och fritidsaktiviteter bli längre, restiderna att öka och möjligheterna för effektiv kollektivtrafik för alla skulle försämras.

En mer utbredd stad skulle också innebära att mer värdefull natur- och jordbruksmark skulle behöva bebyggas för att skapa nya bostäder, service och lokaler.

Snabbfakta - trafiksystemet utvecklas för att:

• Fler människor kommer vilja ta sig till och från innerstaden.
• Ytan i stadskärnan är begränsad. Det innebär att vi måste använda den smartare när vi blir fler.
• Andelen som reser med kollektivtrafik, cyklar eller går i innerstaden behöver öka.
• En innerstad med färre bilar ger mer plats åt attraktiva miljöer som gör att fler vill mötas och umgås i innerstaden.

Exempel på trafikens utveckling - Djurgårdsgatan, Cykellänken och Hospitalstorget

Djurgårdsgatan

Djurgårdsgatan ska byggas om för att bli grönare och bli mer lik en innerstadsgata. Längs Djurgårdsgatan ska framkomligheten för gående och cyklister förbättras. Längs med gatan ska det finnas plats för både trafik, grönska och stadsliv.

Utvecklingen av Djurgårdsgatan har redan påbörjats. Gatan byggs om i etapper i samband med att området längs Djurgårdsgatan bebyggs med nya bostäder och lokaler för service och verksamheter.

Cykellänken

Linköpings kommun arbetar aktivt för att göra det enklare, smidigare och säkrare att cykla i kommunen. Ett stort steg i denna utveckling är byggandet av Linköpings supercykelvägar – Cykellänken.

Du känner bland annat igen Cykellänken genom att det är en extra bred cykelväg och har tydlig uppdelning mellan vägbanorna för gång respektive cykel. Cykellänken är dessutom bättre belyst än andra cykelbanor. Den har också högsta prioritet på drift och underhåll året om.

Hittills finns tre färdiga sträckor: 

• Ryds centrum-Linköpings centrum
• Skäggetorp centrum-Linköpings centrum
• Hjulsbro-Linköpings centrum

Enligt kommunens översiktsplan ska totalt nio stycken cykellänkar skapas. Dessa sträckor ska realiseras utifrån behov och i takt med stadens utbyggnad.

Hospitalstorget

Idag är Hospitalstorget vid Apotekaregatan ett uppskattat och levande torg i stadskärnan, omgiven av butiker, restauranger och bostäder. Men för bara några år var den delvis en parkeringsyta.

Så här ska bilparkeringen utvecklas i Linköpings innerstad

Vi bygger (och gräver) smartare parkering, så att du kan flanera på fler bilfria gågator.

När Linköping växer vill fler människor ta sig till och från innerstaden. Då behöver vi samsas om den begränsade ytan. För att ge mer plats till attraktiva innerstadsmiljöer behöver bilar parkeras i yteffektiva parkeringshus. Visste du att det finns fler än 2 000 parkeringsplatser för bilar i stadskärnans parkeringshus?

En innerstad med färre gatuparkeringar ger mer plats till attraktiva innerstadsmiljöer som barnvänliga gågator och uteserveringar. Attraktiva miljöer gör att fler vill vistas i innerstaden. När fler människor vistas i innerstaden gynnas även handeln och andra verksamheter i centrum. Och när fler människor vistas i stadskärnan upplevs den också mer levande och tryggare.

Linköping har ett antal stora parkeringshus som gör det enkelt att parkera sin bil nära eller i stadskärnan. Parkeringshusen har en hög omsättning av fordon vilket gör det lättare att hitta en ledig plats än om parkeringarna är mindre och utspridda.

Tack vare ett nytt system med informationsskyltar vid infarter till stadskärnan kommer det också att bli lättare att hitta lediga parkeringsplatser och färre bilar som åker omkring och letar efter lediga parkeringsplatser.

Bilparkeringsplatser på innerstadens gator ska i första hand användas av personer med rörelsehinder, taxi och godstransporter.

Under rubriken Exempel på hur bilparkeringen utvecklas - Eddan och Akilles hittar du exempel på hur vi har utvecklat kommunen med smartare parkering.

Vad är alternativet till denna utveckling?

I innerstaden finns det inte tillräckligt med yta för att bygga fler bostäder och mer attraktiva innerstadsmiljöer och parkering på gatan, eftersom staden är tätt bebyggd.

En innerstad med mycket biltrafik och bilparkering upplevs som mindre trygg, barnvänlig och trivsam. Det skulle också innebära mindre yta för uteserveringar och sämre framkomlighet för gående och cyklister, eftersom den begränsade ytan skulle behövas för bilar och bilparkering.

Eftersom det saknas yta för parkeringsplatser för bilar i innerstaden är alternativet (till att utveckla trafiken så att fler reser med kollektivtrafik, cyklar eller går i innerstaden) att staden växer utåt. Då skulle avstånden mellan jobb, affärer, restauranger, skolor och fritidsaktiviteter bli längre, restiderna att öka och möjligheterna för effektiv kollektivtrafik för alla skulle försämras.

En mer utbredd stad skulle också innebära att mer värdefull natur- och jordbruksmark skulle behöva bebyggas för att skapa nya bostäder, service och lokaler.

Snabbfakta - bilparkeringen i innerstaden utvecklas för att:

• Ytan i stadskärnan är begränsad. Det innebär att vi måste använda den smartare när vi blir fler.
• En innerstad med färre bilar ger mer plats åt trevliga, barnvänliga gågator och uteserveringar.
• Attraktiva miljöer gör att fler vill mötas och umgås i innerstaden. Det gynnar handeln och andra verksamheter samtidigt som stadskärnan blir mer levande och tryggare.

Exempel på hur bilparkeringen utvecklas - Eddan och Akilles

För bara några år sedan var Eddan en stor grusbelagd parkeringsyta. Idag finns här ett levande bostadskvarter med spännande arkitektur, restauranger och verksamheter precis intill Trädgårdsföreningen och stadskärnan.

I samband med att parkeringen som fanns här tidigare fick ge plats åt husen byggdes det närliggande parkeringshuset Akilles ut med fler parkeringsplatser, för att antalet platser i innerstaden inte skulle bli färre, bara smartare.

Så här ska Linköpings grönområden utvecklas

Vi bygger (och gräver) en tätare stad, så att ditt hemliga svampställe får finnas kvar på cykelavstånd.

I en stad som växer och förtätas är det ibland oundvikligt att grönområden i närheten av befintlig bebyggelse behöver tas i anspråk när nya bostäder eller lokaler byggs.

Om träd tas bort eller grönområden behöver bebyggas kompenserar vi det genom att plantera nya träd i närområdet, förbättra och rusta upp befintliga grönområden i närområdet eller genom att skapa nya parker. Och arbetet med att förbättra befintliga grönområden är redan igång.

Linköping kommer att fortsätta vara och utvecklas som en grön och livsvänlig stad!

Under rubriken Exempel på utveckling av grönområden - Järnvägsparken, Nykvarnsholmen, Grenadjärparken och Magistratshagen och hittar du exempel på grönområden vi har kunnat utveckla tack vare att andra platser har bebyggts.

Vad är alternativet till denna utveckling?

Alternativet till att bygga en tätare stad och aldrig bygga på grönområden skulle vara att staden behöver växa utåt. Då skulle avstånden mellan jobb, skolor och fritidsaktiviteter bli längre, restiden öka och möjligheterna för effektiv kollektivtrafik för alla skulle försämras. En mer utbredd stad skulle också innebära att mer värdefull natur- och jordbruksmark på andra platser skulle behöva bebyggas för att skapa nya bostäder, service och lokaler.

Ett annat alternativ är att inte bygga nya bostäder och lokaler. Det skulle innebära att Linköping inte kan möta behovet av de typer av bostäder som efterfrågas och behövs. Det skulle också innebära att Linköpings mål att växa inte skulle kunna förverkligas. Linköpings näringsliv behöver kompetens, vårt universitet behöver studenter och vårt universitetssjukhus behöver locka kompetent personal, till en attraktiv kommun.

Snabbfakta - grönska och grönområden:

• Det finns fler än 4000 träd i stadskärnan.
• Det finns 150 000 kvadratmeter park i stadskärnan.
• Vi planterar betydligt fler nya träd varje år än vad som fälls.
• I en stad som växer och förtätas är det ibland oundvikligt att grönområden behöver tas i anspråk när nya bostäder eller lokaler byggs.
• Om träd tas bort eller grönområden behöver bebyggas kompenserar vi det exempelvis genom att plantera nya träd eller förbättra och rusta upp befintliga grönområden i närområdet.

Exempel på utveckling av grönområden - Järnvägsparken, Nykvarnsholmen, Grenadjärparken och Magistratshagen

Järnvägsparken

Järnvägsparken är en viktig entré till Linköping för många besökare och Linköpingsbor, tack vare sitt läge vid tågstationen och resecentrum. Parken är också en viktig park-, lek- och grönyta för Vasastadsbor.

Parken håller nu på att rustas upp, dels för att den ska upplevas som en trygg passage mellan resecentrum och stadskärnan, dels att fler människor ska vilja uppehålla sig och vistas i större delar av parken. På så sätt blir hela parken levande och kommer troligtvis att upplevas som tryggare och mer trivsam.

Nykvarnsholmen

Nyss var området vid Nykvarnsholmen en undanskymd del av Linköping, nu är det en välbesökt park och en naturlig del av Stångåstråket. Omvandlingen av Nykvarnsholmen med fiskväg, samt fiskrännan i Tannefors är en av de allra största naturvårdssatsningarna i Linköping någonsin. Nykvarnsholmen är också del av en kommande stadspark när staden växer över Stångån. En ny attraktiv mötesplats i staden och en del av utvecklingen av Stångån Kinda kanal.

Grenadjärparken och Magistratshagen

Grenadjärparken och Magistratshagen har under de senaste åren rustats upp och är numera populära platser för lek, träning och avkoppling. De ligger i ett område utmed Djurgårdsgatan där det har och ska byggas många nya bostäder och lokaler.

Därför behöver det ibland byggas det på jordbruksmark

Vår jordbruksmark är värdefull och vi vill bevara den. En stor del av vår kommun består av jordbruksmark och att bevara den är en prioriterad fråga. Samtidigt behöver behoven av fler bostäder och lokaler för företag tillgodoses, för att kommunen ska kunna fortsätta att växa och utvecklas. Eftersom goda alternativ ofta saknas, är det ibland nödvändigt att bygga på jordbruksmark.

Genom att det nya som byggs placeras intill befintliga samhällen eller infrastruktur kan värdefull sammanhållen jordbruksmark bevaras på andra platser samtidigt som Linköping utvecklas. Samtidigt skapas förutsättningar för välfungerande trafiklösningar, pendlings- och kollektivtrafik samt närhet till barnomsorg och skolor. På så sätt skapas störst nytta för kommunens utveckling.

Snabbfakta - därför behöver det ibland byggas på jordbruksmark:

• En stor del av vår kommun består av jordbruksmark och att bevara den är en prioriterad fråga.
• För att tillgodose behoven av bostäder, lokaler för företag och infrastruktur är det ibland nödvändigt att bygga på jordbruksmark.
• Genom att placera det nya som byggs intill befintliga samhällen växer vi smart - vi kan bevara sammanhållen jordbruksmark samtidigt som Linköping utvecklas.

Så kommer Ostlänken att förändra Linköping

Den nya stationens placering längs nuvarande Kallerstadsleden vid Tornet ger innerstaden möjlighet att växa norrut och över Stångån. Området mellan det nuvarande och det nya stationsområdet kommer att utvecklas med ny bebyggelse och vägar anpassade till det nya stationsläget. Det kommer också på sikt göra Stångebro till en naturlig del av innerstaden.

S:t Larsgatan kommer att förlängas och nå fram till de nya stationsområdet och bilda en länk mellan den befintliga stadskärnan och stationen. I området planeras för nya byggnader, men flera kommer också att bevaras, till exempel Skyltenområdet och lokstallarna.

Utvecklingen av området kommer börja på allvar när den nya järnvägen är i drift 2035 och de gamla spåren kan tas bort. Då frigörs stora ytor som i dag utgör en barriär i innerstaden.

Även Stångebro samt norra delarna av Vasastaden och Tannefors kommer att utvecklas och växa samman. Det innebär att innerstaden kan ta klivet över Stångån och göra vattnet till en naturlig del av stadskärnan.

Utvecklingen av området kommer på sikt ge plats för upp emot 30 000 nya bostäder men även lokaler för olika verksamheter och besöksnäring. Det betyder att fler kan få möjligheten att bo, leva och arbeta i Linköping.

Under rubriken Exempel på hur Ostlänken förändrar Linköping - Stångebro hittar du exempel på hur Ostlänken och det nya stationsläget påverkar hur kommunen utvecklas.

Vad händer om vi inte anpassar staden till det nya stationsläget?

Om vi inte anpassar staden till det nya stationsläget kan vi inte fullt ut ta vara på de positiva effekterna av den statliga investeringen som Ostlänken är. Möjligheterna att växa som stad med fler invånare och spännande företag minskar, så även möjligheten att fler åker miljösmart med kollektivtrafiken.

Snabbfakta - så påverkar Ostlänken Linköping

• Stationsområde och bussterminal flyttas 700 meter norrut.
• Innerstaden kan växa över Stångån när de nuvarande järnvägsspåret tas bort.
• 30 000 nya bostäder kan på sikt byggas i området söder om den nya stationen, Stångebro samt norra Vasastaden och Tannefors.
• Linköpings funktion som regionalt nav för resor, boende och arbete stärks.
• Det blir enklare att pendla med tåg till och från Linköping.
• Linköpings attraktivitet som stad stärks för invånare och näringsliv.
• Ostlänken ska vara i drift 2035.

Exempel på hur Ostlänken förändrar Linköping - Stångebro

Ett nytt kvarter i den utvidgade innerstaden

Linköpings kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en ny detaljplan för en del av Stångebro, närmare bestämt området öster om Gumpekullavägen mellan Kallerstadsleden och Åsbjörnsgatan.

Projektet är den första etappen på Stångebro där kommunen tillsammans med fastighetsägarna undersöker mer konkret hur platsen kan utvecklas till innerstad och en levande stadsdel med bland annat bostäder, kontor, centrumverksamheter och service.

Multisporthall vid Stångebro

Behovet av multisporthall är stort i kommunen. Just nu pågår arbete med att undersöka om det är möjligt att bygga en ny multisporthall i Stångebro. Det framtagna förslaget innehåller fem matchplaner och har möjlighet att ta emot cirka 4000 besökare.

Så här ska landsbygden utvecklas

I takt med att antalet invånare i Linköpings kommun växer ökar behovet av hållbara, tillgängliga och attraktiva livsmiljöer både i tätorterna och på landsbygden. För att utveckla landsbygden arbetar vi med att förenkla för byggande, förbättra möjligheterna för kollektivtrafik och kommersiell service, bibehålla skolor, se över vatten och avlopp samt främja kultur och fritid.

Byggandet på landsbygden görs efter noga avvägning. Mark med stora natur- och kulturvärden ska bevaras och jordbruksmark värnas. I kommunens planering måste också hänsyn tas till tillgången på vatten och avlopp och möjligheten att nyttja kollektivtrafiken på ett smart sätt. Därför krävs noggrann och långsiktig planering. Ytor som är lämpliga för utveckling pekas ut, till exempel mark i utkanten av samhällen för att de ska kunna växa eller områden som kan utvecklas genom förtätning.

Att samla landsbygdsboende i småorter är en förutsättning för en välfungerande pendlings- och kollektivtrafik samt närhet till barnomsorg och skolor.

Under rubriken Exempel på hur landsbygden skulle kunna utvecklas hittar du information om hur ett trettiotal småorter i kommunen skulle kunna utvecklas.

Snabbfakta - landsbygden utvecklas för att:

• Tillgängliga och attraktiva livsmiljöer behövs både i tätorterna och på landsbygden.
• Skapa förutsättningar för välfungerande pendlings- och kollektivtrafik, serivce samt närhet till barnomsorg och skolor.

Exempel på hur landsbygden skulle kunna utvecklas

Här hittar du information om hur ett trettiotal småorter i kommunen skulle kunna utvecklas.