Varje år beräknas kommuner och andra inom välfärdssektorn luras på cirka 15-20 miljarder kronor, enligt siffror från regeringen. Det motsvarar flera procent av alla utbetalningar, och det sker både genom grov organiserad brottslighet och i mindre skala. Linköpings kommun är inte förskonat och misstänks följa ett nationellt genomsnitt.
I dagsläget saknas en tydlig lägesbild för Linköping, precis som i många andra kommuner, men ett arbete har påbörjats för att identifiera var det kan finnas brister och vilka åtgärder som bör komma på plats för att kommunens stöd ska nå rätt personer.
– Vi har format en arbetsgrupp där alla förvaltningar i kommunen finns representerade. Fusk med stöd från kommunen kan handla om allt från personer som folkbokför sig på en annan adress för att kunna få bostadsbidrag, till föreningar som söker bidrag med falska underlag, eller upphandlingar där kriminella driver företag som på ytan ser ut att vara seriösa, säger Joakim Jäderstig, biträdande säkerhetschef och samordnare för arbetsgruppen.
Tydlig politisk prioritet
– Arbetet mot välfärdsbrott i Linköping har fått en tydlig politisk prioritet och det är glädjande att se utvecklingen från att främst arbetat mot felaktiga utbetalningar till att nu se ett stort engagemang från samtliga förvaltningar i kommunen, säger Niklas Borg (M), kommunstyrelsens förste vice ordförande.
– Vi kan aldrig acceptera att skattemedel som ska gå till välfärden istället försvinner till kriminalitet. Därför är det viktigt att Linköping ligger i framkant för att bekämpa välfärdsbrott, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande.
Arbetet börjar inte från noll. Sedan september 2022 arbetar en särskild grupp i kommunen med att hitta och stoppa felaktiga utbetalningar inom ekonomiskt bistånd.
– Under 2023 och 2024 har vi gjort 60 polisanmälningar. Enligt våra beräkningar har våra insatser gjort att närmare 10 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar har kunnat stoppas, och vi har återkrävt cirka 6 miljoner kronor, säger Catrine Andersson, chef för verksamhetsstöd på Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Höja kompetensen
Som en del i att bredda och fördjupa fokuset på välfärdsbrottslighet genomförs flera kompetenshöjande insatser för kommunens medarbetare. Under torsdagen lyssnade cirka 550 personer på två experter på området - Christina Kiernan från Sveriges kommuner och regioner, och Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten. Även personer från grannkommuner och andra organisationer hade bjudits in för att lyssna.
– Det var nog en ögonöppnare för många att förstå hur stort det här problemet är. Om vi inte motverkar välfärdsbrottsligheten så påverkar det i slutändan tilliten till samhällets institutioner och därmed förtroendet för demokratin. Så allvarligt är det, säger Joakim Jäderstig.
Skärpa rutinerna
Flera åtgärder för att skärpa rutinerna kring utbetalning av bidrag och stöd från kommunen har genomförts den senaste tiden. Ett exempel är den arbetsgrupp som bildades med deltagare från tre förvaltningar som betalar ut föreningsbidrag (kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen).
Tillsammans genomförde de en riskanalys med metoden “Crime proofing”. Syftet med crime proofinganalysen var att undersöka de regelverk som styr beslut och utbetalningar av föreningsbidrag och belysa de risker och skyddsfaktorer som finns, samt ta fram rekommendationer för åtgärder gällande regelverk och kontroller. Under crime proofinganalysens gång har gruppen fått bra vägledning och stöd från Brå, Brottsförebyggande rådet. Samtidigt pågår det projekt där kommunens upphandlingsavtal granskas, och flera andra åtgärder.
Text: Björn Öberg
FAKTA
Vad är välfärdsbrott?
Välfärdsbrott handlar om att offentliga utbetalningar inom välfärdssystemet betalas ut på felaktiga grunder. Det inkluderar bidragsbrotten, där en enskild får för mycket bidrag utbetalt. Det kan till exempel vara ekonomiskt bistånd, föräldrapenning, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning. Det kan också handla om aktörer som inte följer de avtal som de ingått med kommun, region eller stat eller andra oegentligheter och brott så som bedrägerier. Välfärdsbrottsligheten har dels ekonomiska följder men också följder i form av kvalitetsbrister, exempelvis genom att seriösa aktörer inte kan konkurrera med dem som fuskar i samband med till exempel upphandlingar.
Källa: Brå, Brottsförebyggande rådet
